Tannin
Patrick: En otroligt viktig beståndsdel i framförallt röda viner, men vad är det egentligen, vad är tanninstruktur och vad skall man tänka på?

Fredrik: Tanniner är vinets grepp! Det som upplevs som strävhet, sandpapper eller kattunga. Är det mycket kan det få hela munnen att dra ihop sig och vinet kan upplevas som ”tuggigt”. Viner med mycket tannin gillar att matchas med kött och fett för att mjukna och briljera i kombinationen. Sträva viner blir mjukare om man häller dem på karaff och låter dem lufta ordentligt.

Mineralitet
Patrick: Används ofta för att beskriva karaktärsdrag och kan lätt förväxlas med ”syra”. Ofta hörs tyckare säga tex ”mineraltypisk”. Hur skall vi förstå ”mineral” i förhållande till vin och kan man koppla det till mineralvatten?

Fredrik: Mineralitet i vin är ett lite luddigt begrepp, men det hänger ofta ihop med viner som odlas i svalt klimat och som har markerad syra. Karaktärer som ostronskal, rökighet, stenighet, krita och kalk används ofta för att beskriva mineralitet men för mig är det mer en fråga om en viss munkänsla. Precis som vatten så smakar viner olika beroende på varifrån de kommer.

Terroir
Patrick: Kanske det mest spridda men samtidigt otydliga begreppet i vinvärlden. Det verkar inte finnas något vedertaget svar på vad som egentligen menas, alla vinmakare har ofta sin egen tolkning av vad det betyder och journalister, säljare och tyckare slänger sig ofta med uttryck som ”terroir-drivet”. Fredrik, hur skall vi förstå ordet terroir?

Fredrik: Man skulle kunna säga att terroir är vinets själ. Det handlar om växtplatsen, klimatet, druvsorten och den mänskliga påverkan. Alla dessa faktorer spelar in och gör att Bourgogne smakar Bourgogne, Napa smakar Napa och Barolo ja, smakar just Barolo. Det är ett begrepp som är lite luddigt att greppa ibland men om man provar två Bourgogner från samma producent men två olika vingårdslägen så brukar poletten trilla ner.

Musigt
Patrick: Defekter förekommer ju tyvärr i vin då och då, förståeligt nog då autentiska viner i grunden är levande jordbruksprodukter. Vissa fel, som korkskada, är relativt enkla att upptäcka, medans andra är mer subtila. Om ett vin är musigt Fredrik, vad är felet då?

Fredrik: Musighet är en defekt som man ibland kan stöta på i viner som är osvavlade (oftast naturliga viner). Något du inte känner direkt på näsan utan som växer fram i munnen och smakar likt hamsterbur och muggigt. Åtgärden i vineriet är tillsynes enkelt, tillsätt lite svavel så uppstår inte felsmaken.

Reduktivt
Patrick: Ett vin kan vara mer eller mindre reduktivt, både på gott och ont, men vad innebär det, när blir det ”fel” och vad kan man göra när man stöter på ett vin i reduktiv stil?

Fredrik: Reduktion är motsatsen till oxidation, vilket innebär att vinet är producerat med avsaknad av syre. I viss mån är det här positivt då man kan få karaktär av tändsticka och svavel. I vit Bourgogne bland annat kan det vara trevligt. Men ibland kan reduktionen vara för framträdande och vinet kan få karaktär av lite ruttna ägg och sakna frukt. Att tillföra syre till vinet genom att lufta det gör att reduktionen kan lufta bort.

Naturvin
Patrick: Likt ”terroir” ett vida spritt begrepp som de senaste 15 åren blivit en egen genre med både tillskyndare och belackare, samtidigt som det ofta saknas en sammanhängande vedertagen regelbok eller klassificering för vad som är ett naturvin. Är naturvin en stil och finns det minsta gemensamma nämnare att kika efter?

Fredrik: Det finns ingen skyddad benämning för att kalla sig för naturvin, utan det är lite upp till producenten av själv kalla sig för naturvinmakare. Vad det handlar om är viner som produceras med naturlig jäst och utan att använda sig av kemiska tillsatser, herbicider eller pesticider. Svavel kan tillsättas i naturliga viner men oftast i små mängder och ibland inte alls. Som bäst är det här härligt uppiggande och okonstlade viner med energi och busigt, okammat uttryck.

Orange
Patrick: När vi ändå har kikat på begreppet naturvin, blir det logiskt att även undersöka genren ”orange-vin”, vanligen förstått som ett vin i en färgskala bortom rött, vitt och rosé, med specifika egenskaper och allt som oftast även faller in under naturvinsparaplyet. Så Fredrik, är orange en stil, en metod eller hitte-på?

Fredrik: Orange är ju egentligen en urgammal vinstil och förklaras enklast med att det är ett vitt vin som produceras som ett rött vin. Det innebär alltså att druvskalen från gröna druvor får jäsa tillsammans med musten och ger både lite färg (orange) och strävhet (tannin) till vinet. Inget hittepå alls utan ett historiskt vin som fått allt större relevans igen. Hoppas att Sherry kan få samma revival!

Josigt
Patrick: Ännu ett icke vedertaget begrepp som används för att peka ut en viss stil, vad är ett josigt vin Fredrik och hur vet jag om jag gillar josiga viner?

Fredrik: Ah, josiga viner, eller som fransmännen kallar det – glou glou. Klunkvin är väl så vi skulle uttrycka oss också på svenska. Framför allt pratar man om viner som har framträdande rund fruktprofil och låg halt tanniner. Det är viner som man ofta vill servera lite svala och utan problem tar ett glas till av. Pinot och Beaujolais kan ofta falla in under den här kategorin.